Viktiga årtal i estnisk historia:
Ca 7500 fKr Ett folk bosätter sig på Östersjöns östra kust i det
område som senare kallas Estland
1227 Den tyska Svärdsriddarorden lyckas kuva och kristna de
upproriska estländarna och besitter därefter hela Baltikum. Tallinn
(som då hette Reval) blir en viktig Hansastad.
1645 Estland blir medvilligt en del av den svenska stormakten.
Under svensktiden höjs levnadsstandarden betänkligt med bl a allmän
utbildning.
1721 Vid freden i Nystad tvingas Sverige avträda Estland till
den ryske tsar Peter I.
1800-talet Nationell väckelse råder. Den första sångarfesten
arrangeras 1869. Där sjunger man endast sånger på estniska för
Estland. Estniskt kulturliv fick stort inflytande på politiken.
24 feb 1918 Estland utropar sig självständigt
2 feb 1920 Bosjevik-Ryssland erkänner Estland självständigt "för
evig tid" efter att ha drivits ut ur landet av en liten estnisk
armé. Konstantin Päts blir Estlands första president.
1920-1939 Näringslivet blommar ut och exporten går på högvarv.
Estländarna får tillgång till ett mycket generöst välfärdssystem
(bl a gratis glasögon). Estlands ekonomi är en av Europas starkaste.
1939-1945 Sovjet och Tyskland turas om att ockupera Estland. Till
slut segrar Sovjet och Estlands första självständighetsperiod är
över. Över 20 000 estländare deporteras till Sibirien. Ca 10 000
flyr till Sverige. Det ekonomiska och kulturella förfallet tar sin
början.
1988-1991 Frihetskampen mot Sovjet. I och med Glasnost och
Perestrojka bildas en folkfront som vinner flera val och bildade
regering. På sångarfesterna börjar man återigen sjunga estniska
fosterlandsvisor. Moskva erkänner sitt felande angående den baltiska
annekteringen. Den 20 augusti 1991 utropar sig Estlands Högsta
Sovjet självständig.
Estlands geografi
Estland består huvudsakligen av ett låglänt, lite böljande landskap
huvudsakligen bestående av bördiga odlingsområden växlat med skog,
våtmarker och vattendrag. Landet ligger liksom Skåne och Danmark i
utkanten av det nordeuropeiska nedisningsområdet och har därför ett
liknande utseende.
Topografi
Estland är i stort sett en flack platå sluttandes i sydlig
riktning. Landets högsta punkt är kullen Suur Munamägi (Stora
Äggberget) som sträcker sig 317 m ö h. I norra delen av landet
avbryts platån av en s k glint, en sluttande brant som även
förekommer på Öland. Topografin är allmänt lite "livligare" i södra
Estland. Man tror att inlandsisen där rörde sig långsammare och
formade landskapet. Ändmoräner och drumliner är mycket vanliga, dock
inte flyttblock.
Klimat
Estland har liksom Sverige fastlandsklimat med kalla vintrar och
varma somrar. Årsnederbörden uppgår till 500-600 mm.
Vattendrag
Estland kan lika väl som broderlandet Finland leva upp till
epitetet "De tusen sjöarnas land". Ingen vet hur många sjöar
Estland har men 1 600 är inte någon vågad gissning. Det finns tre
stora flodsystem som bevattnar landet: i väster Pärnufloden som
till slut rinner ut i Rigabukten, i norrut flera vilda floder som
rinner ut i Finska viken samt ett större flod- och sjösystem i
centrala delen av landet som samlas i Peipussjön, Europas tredje
största sjö, och slutligen via Narvafloden mynnar ut i Finska
viken. Alla dessa floders källor finns i de inre delarna av
landet där marken är ganska flack. Detta gör också att en relativt
stor del av Estland (5-20%) är försumpad. I sumpmarkerna bildas
torv, en av landets viktigaste energitillgångar.
Växt- och djurliv
Med tanke på den omfattande miljöförstöringen (se nedan) har
Estland ett förvånansvärt rikt växt- och djurliv. På en yta lika
stor som 10% av Sverige lever ca 11 000 älgar, 10 000 vildsvin,
580 lodjur, 500 björnar och 100 vargar. Alla dessa arter förutom
älgen är bättre representerade i Estland än i Sverige. Dessutom
finns där en stor population storkar, orrar och tjädrar. En orsak
till det exotiska djurlivet är det närmare läget till Ryssland.
Växtlivet är dock inte lika omfångsrikt utan liknar det i södra
Sverige med några importerade undantag, t ex orkidéer och starrarter.
Jord och berggrund
Estland jordmån är den i Nordeuropa så vanliga podsoljorden. I
norr dominerar ett kalkrikt grus kallat richk. De bördigaste
odlingsområdena finns dock i de kuperade trakterna runt staden
Viljandi i södra delen av landet.
Till skillnad från större delen av Skandinavien ligger Estland på
den enorma ryska plattan, ett urbergsområde täckt av yngre
sedimentära bergarter. Dessa 345-570 milj. år gamla bergarterna har
i våra tider blivit en viktig ekonomisk inkomstkälla. De innehåller
nämligen olika sorters skiffer, som bl a kan användas för fram-
ställning av cement eller (efter destillation) till olika olje-
produkter.
Fyndigheter
Estland är mycket beroende av sina olika naturfyndigheter. Tidigare
nämnda skiffer var Estlands viktigaste industri redan under den
första självständighetstiden. Man bröt ca 1,7 milj ton 1939. Andra
stora industrier finns i Rakvere och Maarduområdena i norra Estland
där man bryter fosforit ur vilken man sedan kan framställa fosfat.
På de stora estniska öarna Dagö och Ösel har man funnit kalk,
gips och marmor men utvinner inte i lika stor skala som i de
båda tidigare fallen.
Den effektiva industrin har dock sitt pris. Estland dras med
enorma miljöproblem som även drabbar dess grannländer. De sovjetiska
makthavarna hade inga höga tankar om miljön när de lät bygga de
stora industrier som formligen spyr ut gifter. Bara 1988 släppte
Estlands oljeskifferkraftverk ut 5 500 ton svaveldioxid och samman-
lagt 13 700 ton miljöskadliga ämnen. Även om den estniska
regeringen nu lyckats modernisera fabrikerna, kommer gamla gifter
finnas kvar i naturen och påverka den för en lång tid framöver.
Allmänna fakta:
Stadsskick: Republik
Areal: 45 000 kvkm
Antal invånare: 1,65 milj.
Huvudstad: Tallinn (490 000 inv.)
Befolkning: 62% estländare, 30% ryssar, 3% ukrainare och 2% vitryssar
Officiellt språk: Estniska
Valuta: Kroon